Högerns nya klasskola för eliten
Högerns nya klasskola för eliten
Friskolor och nya betygssystem är exempel på högerregeringens skolpolitik som kommer att öka stigmatiseringen i skolan ännu mer och tydligt stämpla de elever som "inte kan". Ännu ett steg i den "hårdare" skolan är skolminister Jan Björklunds (fp) förslag om polishämtning av skolkare.Den 6 januari presenterades de nya betygsstegen med betyg från A till F, där A-D är godkända och F underkänt. Betygen ska också komma tidigare, redan i årskurs sex. Enligt Björklund ska det "löna sig mer att plugga". Det nya betygssystemet kan komma att införas mellan 2010 och 2012.
- Istället för fler betygsteg borde betygen avskaffas, de är inte till för att öka några kunskaper utan är ett medel att sålla ut folk, säger Lina Thörnblom, ordförande för Elevkampanjen Socialistiska Studenters systerorganisation på gymnasieskolorna.
Larmrapporter kommer också om ungas hälsa. Allt fler far illa i dagens skola, exempelvis får Bris in fler telefonsamtal från elever som mår psykiskt dåligt.
Många lider idag av ångest och depressioner, och betygshetsen bär en stor del av ansvaret.
"Hårdare tag"
Man ska alltså ta till hårdare tag för att "sätta dit" de elever som hamnat snett, istället för att ge skola och övrig offentlig sektor mer resurser till att hjälpa de ungdomar som hamnat snett. Ungdomar behöver inte mer press på sig eller någon som sätter dit dem.
De övriga etablerade partiernas svar på detta känns en aning förvirrat. Miljöpartiet till exempel är för friskolor, men kritiserar det nya betygssystemet. Båda är dock steg mot en ökad segregering av skolan. Marie Granlund, som är skolpolitisk talesman för socialdemokraterna, är inte så säker på att polishämtning av skolkare är det bästa sättet, då, som hon sa till Aftonbladet; "Det är så många elever som skolkar och att om man ska hämta alla dessa så blir det inga poliser kvar för att lösa brott".
Enligt henne är alltså problemet med förslaget att det inte finns nog med poliser, inte att det är fel att tvångshämta elever. Efter socialdemokraternas rådslag i november 2007 blev det också tydligt att de kopierar en stor del av högerns skolpolitik.
Friskolorna blir fler...
Friskolor suger pengar ur den kommunala skolan, och satsar ofta på att attrahera de "duktiga eleverna". Det gör att den kommunala skolan får ta hand om elever som har speciella behov, samtidigt som man får mindre pengar. Friskolor kan säga nej till elever när man tycker att man har för många i en klass, men också om eleven inte "passar skolans profil". Den kommunala skolan har däremot det yttersta ansvaret för att varje elev ges utbildning. Det blir merkostnader när man ibland får fler elever än tänkt, ibland färre. Om en friskola tvingas att stänga så måste den kommunala skolan ta emot eleverna och har då förlorat ersättningen.
...kommunala skolor färre
I den statliga utredningen Bidrag på lika villkor, föreslås det att friskolor och kommunala skolor ska ersättas på samma grund. Kommuner ska inte längre ha rätt till det "skolpliktsavdrag", som man nu kan göra från friskolans ersättning (Dagens Nyheter den 4 februari).
Vinstdrivande friskolor är enligt det brittiska högerpartiet tories "alldeles för kapitalistiskt", vilket visar hur extremt nyliberal högerpolitiken i Sverige är.
Det rapporteras också om friskolor som ber föräldrarna om ekonomiska bidrag, trots att grundskolan enligt lag ska vara kostnadsfri.
Carlssons skola på Östermalm i Stockholm är ett exempel. I början av varje termin skickas brev ut till föräldrarna där man ber om bidrag, senast om 3 500 kronor per elev och termin. I brevet sägs att bidraget är frivilligt, men skolan räknar med fortsatt hög betalningsvilja, enligt Svenska Dagbladet den 11 januari.
De som drabbas hårdast av skolnedskärningar och ökad betygshets är elever med föräldrar utan akademisk bakgrund. Skolpolitiken blir också klasspolitik, där elever från arbetarklassen får svårare att klara sig, och skolorna i områdena där de bor tappar mer och mer resurser.
Enligt skolverket kan var femte gymnasieskola tvingas att stänga om några år. Detta på grund av att fler nystartade skolor konkurrerar om färre elever.
Elevantalet kommer att minska med 75 000 till år 2015 enligt Skolverkets beräkningar, skriver Sydsvenskan.
Fler lärare!
Högern vill inte satsa på att hjälpa de elever som behöver det, bara "sålla bort dem". Det ska satsas mer på de duktiga eleverna istället. Samtidigt försämrar man möjligheterna att studera vidare efter gymnasiet, då man skär ner på komvux och en andra chans att få högskolebehörighet därmed krymper.
Istället för att inse att skolk och psykisk ohälsa bland elever bland annat har sin förklaring i betygshets och i att skolan inte kan ge dem det stöd de behöver, framställer den borgerliga skolpolitiken elever som "kriminella" och i behov av hårdare tag. Högerns skola ska inte anpassas efter eleverna, utan eleverna förväntas passa in i skolans mallar för vem som är duktig och framgångsrik och vem som inte är det.
Det utbildningssystem som man nu vill skapa är ytterligare ett steg i högerns klasspolitik. Klassklyftorna i det svenska samhället har aldrig i modern tid varit större än de är idag - och högern strävar efter att göra dem ännu djupare. Ambitionen är inte att åtgärda de växande klyftorna inom utbildningen, utan att utvidga och befästa dem.
Det behövs kamp för mer resurser till skolan i form av fler lärare, mindre klasser och mer elevvårdande personal. Varje elev, oavsett social bakgrund, borde få den hjälp denna behöver utefter de behov man har.
En skola för alla!
Skolan måste anpassas efter elevernas behov, och inte tvärtom.
Johanna Evans
Luleå
Gå med i Socialistiska Studenter
studenter mot krig
Studenter Mot Krig och Elever Mot Krig
Rörelsen mot Irakkriget våren 2003 var den största ungdomsrörelsen sedan vietnamkriget. Studenter Mot Krig och Elever Mot Krig började i Tyskland och Belgien under kriget mot Afghanistan med skolstrejker med tiotusentals elever som demonstrerade. Rörelsen mot Irakkriget var ännu större och omfattade hundratals länder världen runt med elever och arbetare som tog avstånd från kriget och dess företrädare. Elevstrejkerna blev väldigt lyckade med två demonstrationer med 10.000 på vardera på Sergels torg i Stockholm. Demonstrationen den 15:e februari var en vändpunkt för Elever Mot Krig och hela antikrigsrörelsen då 150.000 i Sverige och över 30 miljoner människor runt om i världen demonstrerade.
Elevkampanjen och International Socialist Recistance stod i första ledet i bygget av de första strejkkommittéerna på skolorna i Sverige och var de som på stormötena försvarade idén om strejk och massdemonstrationer. Möten organiserades, flygblad trycktes upp och affischer och banderoller målades av elever själva.
Massprotesterna visar på den styrka vi får om vi organiseriar oss och arbetar tillsammans. Men vi som elever och studenter kan inte själva stoppa några krig. Vad vi gör genom att demonstrera, strejka och ockupera är att uppmana arbetarna att strejka. Skulle 30 miljoner arbetare i USA gått ut i strejk och inte gått tillbaka till jobbet förr än Bush rivit sina krigsplaner, hade det varit omöjligt för USA-imperialismen att starta krig!
Vägra Kallas Hora
Vägra Kallas Hora
Vägra Kallas Hora är en viktig kampanj som Elevkampanjen driver och som nu får stöd av Socialistiska Studenter.
Elevkampanjen har en lång tradition och lärdommar av kamp mot sekuella trackasserier på skolor och vi ska ta med oss dem till univercitet och högskolor. Socialistiska studenter säljer också Vägra Kallas Hora handboken som getts ut i fyr upplagor.
Vi är unga tjejer och killar som kämpar för tjejers rättigheter och mot sexuella trakasserier på skolorna och univerciteten. Vi kämpar mot slakten på kvinnodominerade arbeten i vården, skolan och omsorgen. Vi driver också kamp mot porrindustrin. Sedan 1999 har Vägra Kallas Hora organiserat hundratals elever på skolföreläsningar och demonstrationer, som till exempel på Bagarmossens skola i Stockholm och Storvretsskolan i Tumba där elever samlades på skolgården på internationella kvinnodagen år 2000 och år 2001 för att kräva mer resurser till skolan. Vi har lektioner och föreläsningar på skolor.
Det finns en beskrivning som alla håller med om, att om en tjej har haft sex med flera killar så får hon dåligt rykte och kan bli horstämplad. Samtidigt som en kille som har haft sex med flera tjejer blir sedd som erfaren och attraktiv. Detta måste vi kämpa emot.
Våra porrblockader och demonstrationer riktar sig till vanliga arbetare och ungdomar. Vi samlar och stärker de som vill göra något och protesterna har haft effekt. Våra antiporr-aktioner stängde porrklubben Afrodite i Holmsund utanför Umeå. Porren är ingen obscen avvikelse på skumma bakgator utan den är rotad i den moderna ekonomin.
Socialistiska Studenter och Elevkampanjen säger att det visst finns pengar för att återanställa elevvårdande personal och ge resurser till skolorna, men att de ligger i de rikas fickor. Nedskärningar på kvinnoarbeten och i vården bär ansvar för den minskade jämställdheten. För att nå en verklig jämställdhet så krävs en omvandling av samhället, en kamp för socialism.
Stoppa högerns nya klasskola
Stoppa högerns nya klasskola - artikeln är skriven av Socialististiska Studenters systerorganisation Elevkampanjen som också är den svenska delen av International Socialist Resistance
- Elevkampanjen kämpar för en avgifts- och betygsfri skola
- Studielön istället för studielån
- Rädda komvux stoppa nedskärningar och privatiseringar
Med mer repression, betygshets och elitsatsningar som vapen genomför högern en omfattande attack på skola och utbildning. Elittänkande och uppdelning av människor efter klass, kön och etnicitet ingår i borgarnas klassyn som genomsyrar hela deras skolpolitik.
Genom fler betygssteg, betyg längre ner i åldrarna och betyg i fler ämnen, vill högerregeringen sortera ut elever så tidigt som möjligt i hög- och lågpresterande elever. Regeringen talar om sju eller kanske tio betygssteg istället för dagens fyra. Redan från sjätte klass ska betyg sättas och nationella prov införas redan i trean.
Betygssystemet är ett utsållningssystem för att stämpla och sortera elever och tjänar bara som morot för de som har lätt för sig. Betygshetsen i dagens skola har lett till att elever tvingas att använda sig av en korvstoppningsteknik för att få högsta betyg.
Elit- och pluggskola
Istället för att tillämpa kunskaper som hela tiden byggs vidare på, genom fortsatta studier i små klasser med behöriga lärare och i det vardagliga livet, tvingas eleverna inför prov pressa in information som efter en dag, en månad eller ett år är som bortblåst om den inte repeteras.
Från höstterminen 2007 är det dessutom att vara fritt fram för varje kommun att införa betygsliknande omdömen från och med första klass utan att det är på föräldrarnas begäran.
- Både föräldrar och elever har rätt att veta hur det går för barnen i skolan, men ingen sjuåring blir bättre av att bli stämplad som underkänd, säger Eva-Lis Preisz, ordförande i Lärarförbundet.
Använd istället de individuella utvecklingsplanerna som är framåtsyftande, aktiva och inriktade på dialog mellan elev, förälder och lärare.
Rusta upp skolan
- Elevkampanjen kämpar på sikt för en betygsfri skola. Betygen spelar ingen roll på arbetsmarknaden. Deras enda funktion är att sortera in elever i skolan. Vi kräver istället resurser så att alla klarar skolan och resurser så att alla kommer in på sitt förstahandsval på gymnasiet och på högskolan, säger Lina Thörnblom, ordförande för Elevkampanjen.
Idag är klasserna alldeles för stora för att läraren ska räcka till och det har resulterat i en allt mer högljudd och stökig arbetsmiljö i klassrummen.
Under 1990-talet minskade lärartätheten från 9,1 till 7,6 lärare per 100 elever. Samtidigt ökade antalet skolelever med en halv miljon.
Trots en viss återhämtning har de senaste 15 åren av välfärdsslakt, massarbetslöshet och de ökande sociala problemen gjort att behovet av resurser är otroligt mycket större idag. Pressen både utanför och innanför skolväggarna har blivit hårdare och ungdomar mår allt sämre. Dagens stressamhälle med människor som blir utbrända eller "går in i väggen" kryper allt längre ner i åldrarna, samtidigt som kuratorer, psykologer och elevvårdande personal lyser med sin frånvaro.
Det betyder också att lärare idag måste ägna sig åt långt mer än att bara lära ut, vilket missgynnar både elever som har det lättare för sig i skolan och de som behöver mer stöd. I stället för mer resurser är borgarnas lösning att man ska kasta ut de elever som bråkar. Skolorna ska bli skyldiga att informera föräldrarna om mobbning och skriftliga varningar ska alltid skickas hem. Kommunen ska dessutom mot föräldrarnas vilja ha rätt att tvinga en elev som mobbar att byta skola.
Sara Damber, grundare av antimobbningsorganisationen Friends, tror inte att flytt av mobbare är en lösning. "Det är kränkta barn som kränker. Det är inte alltid så att det leder till något positivt att flytta mobbare", säger hon till Svenska Dagbladet den 14 december 2006. Man förenklar problematiken och ser inte komplexiteten om man bara fokuserar på mobbaren.
Skolan kommer alltid att avspegla förtrycket i samhället. Därför kämpar Elevkampanjen inte bara för att formen på skolan ska ändras utan även innehållet. Skolverkets granskning av läroböcker visar att dessa utgår från en manlig heterosexuell norm, där homo- och bisexuella och funktionshindrade personer endast framställs i form av avvikelser. Män och pojkar är överrepressenterade i både text och bild och det förekommer att kvinnor och flickor dessutom nedvärderas eller förlöjligas.
Speglar klassamhället
I historia- och samhällsböckerna ges en ensidig bild av islam och muslimer som ofta förekommer i samband med till exempel krig, konflikter och terroristhandlingar. Även bilden av judars och samers historia och nuvarande förhållanden är ensidig, medan de övriga nationella minoritetsgrupperna romer, sverigefinnar och tornedalingar helt negligeras.
Elevkampanjen kräver att läromedelsindustrin förstatligas och att alla läroböcker ska genomsyras av ett köns- och klassperspektiv.
Sexism och rasism färgar omedvetet människor i ett samhälle med förtryck. I klassrummet tar ofta killar upp mer plats än tjejer. Hela var tredje lärare uppger för skolverket att de har ganska eller mycket dålig kompetens för att arbeta med elever med olika social och kulturell bakgrund.
Var fjärde muslimsk högstadieelev har utsatts för kränkningar, enligt intoleransrapporten 2004. De har blivit retade, hotade, utfrysta, slagna eller fått hotfulla sms och chattmeddelanden det senaste året. Mest utsatta är religiösa tjejer.
- För att lärare ska ha en möjlighet att uppmärksamma och jobba emot sexuella trakasserier, rasism och mobbning krävs mer resurser och elevvårdande personal. Lärare måste också få utbildning i genusperspektiv med mera för att kunna ingripa i olika problem på skolan, säger Lina Thörnblom.
I Elevkampanjen går socialistiska ungdomar samman och kämpar mot sexuella trakasserier i Vägra Kallas Hora och mot rasism och nazism i Sänk Rasismen. Genom att hålla Vägra Kallas Hora- eller antirasismlektioner i skolklasser får vi eleverna att belysa vilka problem just de har och att formulera en kravlista att organisera sig kring. Dessa krav kan var allt ifrån en skolsyster på heltid, fler lärare eller bättre fritidsverksamhet till feministiskt självförsvar på gympan och temadagar mot sexuella trakasserier och rasism.
Enligt flertalet rapporter från skolverket är det de skolor som satsar mer resurser och personal på att skapa en närmare kontakt mellan vuxna och elever och elever sinsemellan som har varit mest framgångsrika i bekämpandet av stök, våld och mobbning. Ett framgångsrikt exempel har också varit att införa livskunskap. Det är ett ämne som ger utrymme för diskussion som hjälper ungdomarna att sätta ord på känslor och ge dem en möjlighet att tillsammans med vuxna formulera och spegla sina tankar om viktiga livsfrågor.
Straff och hårda tag
Borgarna vill hellre använda bestraffningar. Kvarsittning, som togs bort ur skollagen 1985, är en befogenhet de vill återinföra på gymnasiet. Beslagtagning av störande föremål som mobiler och mp3-spelare, utvisning från lektionerna och skolk inskrivet i betyget är några av de straffåtgärder som kommer att införas. Precis som de inför hårdare tag i hela samhället med mer bevakning, repressalier mot interner och attacker på sjuka och arbetslösa, vill borgarna ha straff i skolan istället för att lösa sociala problem.
I Stockholm och Uppsala kommer eleverna att få ett betygsliknande omdöme i ordning och uppförande i höst. Betyg i ordning och uppförande, som försvann 1971, är ytterligare ett betyg för att sortera upp elever, och folkpartiets kanske tydligaste piskrapp i den nya disciplinskolan. I ett sådant betyg riskerar även allt ifrån lärarens godtyckliga åsikt till sexism, rasism eller annan diskriminering att lysa igenom.
Hittills ställer sig kristdemokraterna helt bakom, men har inte majoritet i riksdagen för ett ordningsbetyg då centerpartiet och moderaterna är avvaktande.
Språkförbud
I Malmö vill folkpartiet förbjuda eleverna att tala andra språk än svenska. Förslag på ett sådant förbud har riksdagsmannen Allan Widman (fp) och kommunalrådet i Malmö Ewa Bertz (fp) lagt fram för eleverna i Malmö. När Allan Widman säger att "Jag utgår ifrån att om läraren säger till exempel att 'här på lektionen talar vi inte serbokroatiska', åtlyds regeln i 95 fall av 100", visar han att det inte är själva surret, utan mångkulturen de ser som problemet.
Sättet att förbjuda tvåspråkighet istället för att se språken som en tillgång, känns igen från när eleverna i Tornedalen förbjöds att tala tornedalsfinska, eller när samiska elever tvingades att endast tala svenska i skolan.
Det är fascistmetoder som går emot den svenska läroplanen och som visar att man varken förstår vad integration är, vad svårigheterna för ungdomar med invandrarbakgrund beror på, eller hur man löser dem.
"I skolan ska lärarens pedagogiska kunskap styra, inte politikers vilja att detaljstyra lärares arbete! Skolor med barn från många olika nationaliteter måste få resurser så att både lärare och elever kan göra sig förstådda i klassrummet. Där kan politikerna ta sitt ansvar genom att skjuta till mer pengar till skolorna", skriver Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund.
Betygsskillnaderna mellan grupperna svensketniska elever och elever med invandrarbakgrund ökade slag i slag med 1990-talets välfärdsslakt och nedskärningar inom skolan.
Rädda Barnens generalsekreterare Charlotte Petri Gornitzka och pedagogikprofessor Jan-Eric Gustafsson konstaterar i en rapport från Rädda Barnen förra året att betygsskillnaderna mellan de olika grupperna från 1993 har ökat, och från 1998 i en allt snabbare takt. De kommuner som har de största problemen är Stockholm, Göteborg, Malmö och Huddinge, samt Södertälje, Haninge, Botkyrka och Österåker.
Gemensamt för dessa kommuner, speciellt storstäderna som utmärker sig med större segregation, är även en ofta relativt låg lärartäthet och få lärare med pedagogisk utbildning.
Disciplin, betygshets och framsållning av en elit förespråkade skolministern Jan Björklund redan för sex år sedan när han var skolborgarråd i Stockholms Stad och införde så kallade profilklasser i matte och no-ämnena i vissa högstadieskolor.
"Det finns en socialdemokratisk jantelag i skolpolitiken, där duktiga elever ska hållas tillbaka. Men det måste vi ändra på. Ingen elev ska behöva sitta och rulla tummarna av jämlikhetsskäl", mässar Jan Björklund.
"Sverige ska ju inte bara vara ett land som delar ut nobelpris. Vi ska ju också vara ett land som faktiskt får nobelpris", säger Stockholms Stads skolborgarråd Lotta Edholm (fp).
Med högerstyret i Stockholms Stad, kommer nu minst tre elitskolor att stå öppna för intagning till höstterminen 2008.
Redan nu är dock Stockholms skolor extremt segregerade efter 15 år av nyliberal experimentverkstad och med en överetablering av friskolor.
Att skilja ut elever gynnar varken de begåvade eleverna eller de som har det svårare i skolan visar OECD:s undersökning Pisa.
Pisa har genomförts bland fler än en kvarts miljon 15-åriga elever i 41 länders skolor, för "att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att femtonåriga elever, som snart kommer att ha avslutat den obligatoriska skolan, är rustade att möta framtiden".
Internationella exempel
Studien visar att i de länder där eleverna tidigt delas upp i högpresterande och lågpresterande är både resultatskillnaden och uppdelningen av elever efter olika social bakgrund, etnisk tillhörighet och kön större än i de länder som satsar på en mer likvärdig utbildning.
Inte heller var andelen högpresterande elever märkbart större i de länder som satsar på elitskolor än andelen högpresterande elever i länder som Sverige, där skolan bygger på ett mer likvärdigt arbete.
Istället visade det sig att femtonåringarna i de länder som satsar på elitskolor, som till exempel i Tyskland, hade svårare att förstå vad de läser och att sätta in sina kunskaper i ett sammanhang.
Elevkampanjen argumenterar för en skola med mer balans mellan hand och hjärna. Vad som krävs för att ge alla barn och ungdomar stimulans i skolan är mer resurser för möjlighet till och utrymme för en mer individanpassad undervisning.
Skolan handlar inte bara om att eleverna ska bli bättre i det de redan kan. Skolan ska utmana elever i det som de är mindre duktiga på och har svårt för, lära barnen och ungdomarna att samarbeta och hantera åsiktsskillnader. Det är minst lika viktigt för att förstå vad det är man lär sig och för att förstå sammanhang.
Nya gymnasieskolan
Högerns klassyn och uppdelning av människor i en arbetande och en tänkande klass genomsyrar hela dess politik, se till exempel på frågan om pigjobben. I skolpolitiken blir det ännu tydligare med de direktiv skolminister Jan Björklund presenterade i måndags (5/2) till utredningen för den nya gymnasieskolan, GY-09. Anita Ferm, tidigare utbildningsdirektör i Stockholm, är den som har fått i uppdrag att utreda gymnasieskolan till den 31 mars 2008. Att uppdraget bara vilar på en person är anmärkningsvärt, då sådana stora förändringar tidigare vilat på en parlamentarisk utredning och en bred majoritet i riksdagen.
GY-09 innebär att eleverna sorteras in i teoretiker, som läser in högskolebehörighet, och praktiker, som ska kunna ta yrkes- eller lärlingsexamen utan högskolebehörighet. Elever på de praktiska programmen ska alltså kunna välja bort teoretiska ämnen.
Studielön - inte studielån
Att skoltrötta elever ska kunna passera gymnasiet utan högskolebehörighet är en möjlighet endast om det finns möjlighet att sedan komplettera studierna - betalt. Studielön istället för studielån är ett grundläggande socialistiskt krav för allas lika rätt till utbildning, då alla inte har samma förutsättningar att klara av skolan under tonåren.
Den nya högerregeringens reform om en frivillig inläsning av högskolebehörighet för att ta yrkes- eller lärlingsexamen är ett ideologiskt slag för mer uppdelning av människor och ett ekonomiskt slag mot arbetarklassen för att skapa en låglönemarknad. Detta då man samtidigt kommer att skära ner 20 000 platser på komvux, då 6 000 planerade studentbostäder aldrig kommer att byggas och då rätten till a-kassa efter studier kommer att tas bort.
Utbildning en rättighet
Med lärlingsexamen, där eleverna kommer att kunna genomföra huvuddelen av sin utbildning på ett företag, riskerar också gymnasiet att gå mot en mer företagsstyrd utbildning. Elevkampanjen argumenterar för en större blandning av teori och praktik på alla program.
Elever borde ha möjlighet att få välja vilket inlärningssätt som passar dem bäst, men om detta innebär att knyta upp utbildningar till enskilda arbetsgivare riskerar läroplanen att anpassas till företagets intressen och utbildningen att bli väldigt smal. Enligt dansk modell så utnyttjar företag praktiserande ungdomar till halva lönen.
"Eleverna ska ha möjlighet till ett livslångt lärande för att gå vidare eller sadla om senare i livet. Gymnasieskolan ska öppna yrken för elever, inte låsa in dem i karriärmässiga återvändsgränder", skriver Hans Tilly, ordförande i Byggnads, tillsammans med Eva-Lis Preisz, ordförande i Lärarförbundet.
Gymnasieskolan får aldrig reduceras till att vara leverantör av arbetskraft.
Att regeringen nu inför avgifter för utländska studenter utanför EU på universiteten i Sverige är bara en början till en mer marknadsanpassad utbildning.
De studenter som avgiftbeläggs är inte fler än 800 av totalt 360 000, vilket visar att det inte är för intäkternas skull avgifterna införs, utan för att öppna upp systemet för en avgiftsbelagd utbildning.
På olika ställen världen över har det de senaste åren ägt rum protester, universitetsockupationer och studentdemonstrationer som svar på den nyliberala politik där skolan och utbildningen görs till en marknad genom privatiseringar - förra året i till exempel Frankrike, Grekland och Chile.
Genom främst avgifter, försöker man att göra utbildningen så exklusiv som möjligt för att skapa eliter.
Kamp lönar sig
När kommunpolitikerna i Haninge höstterminen 2004 införde skolmatsavgifter på 500 kronor per termin för gymnasieelever, svarade Elevkampanjen med massiva protester och en avgiftsbojkott.
En strejkkommitté sattes upp på Fredrika Bremer-gymnasiet och på ett stormöte beslutades det om en skolstrejk och en demonstration med parollen "Ät och vägra betala".
I oktober hade knappt 20 procent betalat avgiften. Eleverna trotsade kupongsystem och tallriksautomater och gick kollektivt och tog mat med egna tallrikar. Med 700 elever som demonstrerade utanför kommunfullmäktigemötet den 6 september det året, 6 000 namnunderskrifter och med elever och föräldrars avgiftsbojkott och protester tvingades politikerna till slut att backa.
Lina Westerlund
Elevkampanjen
Skandalutvisning till Irak
Ny skandalutvisning
Efter sex år i Sverige tvingas Ahmad återvända till Irak
Det är en sorgsen och uppgiven man som Offensiv träffar. För bara någon månad sen utvisades Kaka "Ahmed" Qadirs bästa vän till Irak efter sex år i Sverige (Offensiv den 17 januari). Då denna tidning går i tryck befinner sig Ahmed själv i Irak efter en ny skandalutvisning från Migrationsverket i måndags.- Jag vet inte vad jag ska säga. Då beslutet kom rasade min värld. I sex långa år har jag väntat på besked. Under tiden har jag jobbat som en åsna. Då jag kom till Sverige hade jag 20 kronor i min ficka. 20 kronor, upprepar Ahmed.
Ahmed fortsätter och berättar att han jobbade natt, dag, kvällar och helger direkt efter han var klar på SFI, Svenska För Invandrare.
Ahmeds hårda jobb resulterade i att han kunde arrendera Pizzeria Palazzo utanför Piteå. Ett år senare ägde han pizzerian själv. Han kände sig nöjd med tillvaron, träffade många nya vänner, affärerna gick bra och han kände att han började integrera sig i det svenska samhället.
Så småningom köpte han en restaurang, som kom att få namnet Arbaillo, i centrala stan, där han också arbetade fram till att utvisningsbeslutet kom och han var tvungen att sälja restaurangen.
"Inte anpassad"
Ahmed, som varit på flykt i tolv år, frågar sig hur många gånger han ska behöva säga adjö till sina närmaste. Först till vänner och familj då han flydde från Irak, sedan till dem han lärde känna i Holland. Och nu till vännerna i Piteå.
- Då jag kom till Sverige den femte november 2001 hade jag inga papper och stoppades därför i tullen i Malmö. Jag sattes i flyktingförvar, för mig liknade det mest ett fängelse. Nästan en hel månad satt jag inlåst, men jag förstod aldrig mitt brott, förklarar Ahmed.
- Många säger att det är idioter på Migrationsverket, men under mina år i Sverige har jag träffat många bra människor som verkligen vill hjälpa. Det är systemet det är fel på.
- Då menar jag systemet i hela Europa. Att jag sökte asyl i Holland och fick avslag innebär att jag egentligen inte har rätt att söka asyl i något annat EU-land.
Vad Ahmed inte förstår är den långa handläggningstiden och att man ger flyktingar tillfälligt eller tidsbegränsat uppehållstillstånd och sedan bara drar undan mattan för de människor som skaffat sig ett liv här.
Kampanj mot utvisningar
Vi har under veckan märkt att det finns en medvetenhet om och ett intresse för situationen i Irak, främst bland elever och studenter.
Bokborden på Strömbackaskolan har lett till bra diskussioner och eleverna har hjälpt till med att kopiera upp material som har tagit slut.
Johannes Lundberg
Piteå
Utvisas till Eritrea
Återvändande fängslas - ändå utvisas eritreaner
I onsdags förra veckan skulle en 23-årig asylsökande med tvång avvisas till Eritrea, men mannen gjorde så stort motstånd att piloten vägrade lyfta och polisen ingrep. Han hålls nu i förvar på Kronobergshäktet i Stockholm i väntan på ny avvisning.Mannen har nu fått sitt fall prövat i både Migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen. I båda fallen har man kommit fram till att utvisningen är möjlig och inte hotar mannens liv eller hälsa.
- När de har fattat sina beslut äger vi så att säga inte frågan längre, då har vi bara att verkställa det, säger Eugene Palmer, enhetschef på Migrationsverket.
Efter att i flera år inte ha verkställt några avvisningar till landet, tycker Sverige nu att det är helt rimligt att avvisa flyktingar till Eritrea. Det strider bland annat mot FN:s flyktingorgan UNHCR:s rekommendationer och mot FN:s konvention mot tortyr. Amnesty har också kritiserat avvisningen och menar att läget för människor som skickas tillbaka till Eritrea är direkt farligt, eftersom de hotas av fängelse och tortyr.
Tortyr och fängelse
Enligt Madeleine Seidlitz, ansvarig för flyktingfrågor på Amnesty International, har de avvisningar som verkställts runt om i världen ofta följts av fängelse och tortyr för de avvisade.
Migrationsverket menar att situationen i Eritrea är säker och ifall det inte händer något dramatiskt i landet finns det ingen anledning att bevilja ansökan om permanent uppehållstillstånd. Det Migrationsverket inte låtsas om, är att flyktingar som skickas tillbaka inte behöver ha deltagit i något som den eritreanska regimen anser hotar samhället, utan det räcker med att ha ansökt om asyl i ett främmande land, ha vägrat att göra militärtjänst eller tillhöra en minoritetsreligion.
200 riskerar avvisning
Enligt Migrationsverkets uppgifter finns det 718 asylsökande eritreaner i Sverige, varav 200 har fått avslag i alla instanser och riskerar att avvisas.
Patricia Degerman
Göteborg
Stoppa utvisningar till Kabul
Stoppa utvisningar till Kabul
450 flyktingar riskerar att deporteras till Afghanistan
Migrationsverket har med hjälp av polis samlat in ett antal unga afghanska män som fått avslag på sina asylansökningar och satt dem i förvar, bland annat i Kållered, i väntan på avvisning.Migrationsverket hävdar att flyktingarnas hemstäder kommer att kontrolleras först för att kunna fastställa om de kan skickas tillbaka dit, annars ska de skickas till huvudstaden Kabul som Migrationsverket anser vara ett säkert ställe för en afghansk flykting att skickas tillbaka till.
Attentaten ökar
Man hävdar också att det bara råder en väpnad konflikt i 6 av landets 34 provinser, men enligt Afghanistans inrikesminister har antalet attacker och självmordsattentat ökat markant den senaste tiden i de större städerna, inklusive Kabul.År 2007 dog nästan 7 000 människor på grund av väpnat våld i landet och rapporter om en våldsam utveckling finns från nästan samtliga provinser.
De flyktingar som skickas till Kabul tvingas förr eller senare tillbaka till sina hemtrakter, så sanningen är att Kabul inte alls är någon slags fristad där det är säkert att bo.
Brist på allt
Migrationsverkets ord står mot Afghanistankommitténs och andra biståndsorganisationers, som bestämt hävdar att inga flyktingar bör utvisas till landet.
Idag befinner sig 450 afghanska flyktingar i Sverige som ska utvisas. Vissa av dem har sedan länge bott här, kan språket och går i skolan. En stor del av dem är unga pojkar, vilket är precis den målgrupp som rekryteras till miliserna i Afghanistan, och som kan komma att bli tvingade till att genomföra kidnappningar och självmordsattentat.
Den 4 augusti 2007 hungerstrejkade 15 afghanska flyktingar och efter tre dagar fick hälften av dem föras till sjukhus. Strejken gav dem ett kort uppskov och ett möte med Migrationsverket, men det är uppenbart att verket bara är ute efter att avvärja ett ökat stöd till flyktingarna.
Patricia Degerman
Göteborg
Grekland i revolt: Vår utbildning är inte till salu
Grekland i revolt: "Vår utbildning är inte till salu"
Den grekiska regeringen försökte gå vidare med förslaget om privatisering av högskoleutbildningen från 2006 i tron om att det skulle bli en enkel uppgift. Men regeringen gjorde en fatal felbedömning. Deras privatiseringspolitik resulterade i den största universitetsrörelsen sedan 1979-82. Utbildningssektorns alla delar drogs med i en protestvåg som den yngre generationen hittills inte sett maken till.Under ungefär tio månader har grekisk politik och samhällsdebatt dominerats av striden om utbildningen.
Den 8 mars lyckades regeringspartiet ny demokrati (ND) till slut få igenom sitt förslag om privatiseringar av universiteten i parlamentet. Men till deras bestörtning fortsatte proteströrelsen också efter att förslaget hade klubbats till lag.
Sedan två månader tillbaka är 250 universitet ockuperade. Det är den tredje vågen av ockupationer och demonstrationer till försvar för utbildningssystemet som ägt rum på tio månader. Och det är inte bara studenterna som protesterar. Universitetslärarna har vägrat att avsluta sin obegränsade strejk - i form av upprepade 5-dagarsstrejker - som pågått sedan slutet på januari.
Strejker och ockupationer
Kunde det bli värre än så för regeringen? Ja! Universitetslärarna har nu dessutom deklarerat att man kommer att vägra att omsätta lagen i praktik, också efter att den röstats igenom i parlamentet.
I försöken att slå tillbaka utbildningsprotesterna tog regeringen till repression. 8 mars deltog mellan 30 000 och 35 000 studenter i vad som var den största demonstrationen sedan rörelsens början. Demonstrationen dränktes i tårgas. Omkring 69 studenter fick föras till sjukhus och 61 greps. Trots detta misslyckades polisbrutaliteten grundligt med att skrämma rörelsen. På den senaste veckans studentmöten har majoriteten röstat för fortsatta ockupationer. Och universitetslärarnas fack har röstat för ännu en 5-dagarsstrejk.
Regeringen lyckades visserligen få igenom sitt förslag i parlamentet, men man misslyckades med att ändra konstitutionens 16:e paragraf. Det nederlaget är mycket allvarligare än den pyrrhusseger som parlamentsomröstningen gav.
Den 16:e paragrafen tillåter nämligen inga privata universitet och "garanterar" rätten till fri utbildning i offentlig regi för alla greker. Alla ändringar i konstitutionen kräver en omröstning i två på varandra följande parlamentssammanträden, där minst 60 procent eller 180 av 300 ledamöter måste ställa sig bakom förslaget.
Helomvändning
Detta innebar, förstås, att han blev förlöjligad ännu en gång, men för proteströrelsen var Papandreous helomvändning en tydlig seger.
Medan regeringens förlust ifråga om paragraf 16 är definitiv och mycket allvarlig och dessutom orsakar enorm frustration för den styrande klassen, är segern ifråga om utbildningsförslaget ihålig, eftersom den vanns till ett mycket högt pris och kanske aldrig kommer att omsättas i praktiken.
Hur gå vidare?
De två största krafterna bakom studentrörelsen, kommunistpartiets ungdomsförbund och EAAK, en utsplittring från kommunistpartiet, samarbetar inte med varandra. Studenternas ledare tycks heller inte ha för avsikt att söka stöd hos arbetarklassen. Varken på lokal eller nationell nivå försöker de uppmana GSEE (grekiska LO) att arrangera en generalstrejk.
Slutligen visar studentledarna alltför stor tolerans mot anarkistiska grupper (med undantag för kommunistpartiet, som istället går åt andra hållet och säger att alla anarkister är provokatörer). De här grupperna deltar i demonstrationerna i full mundering - med stenar, påkar, Molotovcocktails o s v - och spelar rollen av självutnämnda försvarare, men de har ingenting att göra med rörelsen. De har aldrig deltagit på studenternas möten och aldrig föreslagit några alternativ till den stat de påstår sig bekämpa på varje demonstration.
Xekinima, grekiska CWI, tror fortfarande att en seger är möjlig, trots att delar av rörelsen börjar visa tecken på utmattning (80 universitetsockupationer har avbrutits under de senaste veckorna).
Samordna kampen
- Ingen reträtt: fortsatta ockupationer, nationella mobiliseringar varje vecka och dagliga initiativ i städerna.
- Lagen kan förpassas till papperskorgen! Följ den franska CPE-rörelsens exempel eller hämta inspiration från de bästa erfarenheter grekiska studenter gjorde 1979, när de fick den dåvarande premiärministern Karamanlis att dra tillbaka "lag 815".
- För ordentlig samordning av rörelsen. Utarbeta en nationell handlingsplan. Ledamöterna till städernas kommittéer och till den nationella ledningen bör utses på massmöten.
- Sök stöd hos arbetarklassen. Kampanja för en 24-timmars generalstrejk bland gräsrötterna på arbetsplatserna och tvinga GDEE:s nya ledarskap att agera genom att kalla till en 24-timmarsstrejk.
- Försvara demonstrationerna mot polisbrutalitet genom förbättrad organisering.
- Sammankoppla de kommande universitetsvalen med den nuvarande rörelsen. För gemensamma listor för hela den vänster som lett protesterna (ett nationellt block av vänsterstudenter). Om det här sker, kommer ND:s ungdomsgrupp att förlora sin ställning som den största kraften bland universitetsstudenter - precis som deras kollegor på nationell nivå kommer att hamna under vänsterblockets politiska kontroll.
Xekinima (CWI Grekland)
Intervju: Höjda hyror drabbar studenter
Höjda hyror drabbar studenter
Allt fler unga och studenter lever under existensminimum. En stor del i studenters ekonomiska utsatthet står att finna i de höga hyreskostnaderna.En av fem studenter lever i fattigdom i Sverige och för många går halva studiemedlet åt till hyran. Sedan början av 1990-talet har hyresnivåerna ökat 63 procent mer än den allmänna prisnivån.
- Det finns flera orsaker till de högre hyrorna, säger Davis Kaza, ledamot i Umeås kårfullmäktige för Rättvisepartiet Socialisterna.
- 1990 betalade staten ut 25-35 miljarder kronor i stöd till boendet. Idag är dessa subventioner i stort sett avskaffade.
Monopolisering
Det kommunala bostadsbolaget i Umeå, Bostaden, hade ett överskott på 100 miljoner kronor år 2005. Detta gjorde att man frös hyrorna under 2006, men från juli i år väntas nya hyreshöjningar.
- Rättvisepartiet Socialisterna anser att kåren och studenterna måste kämpa för sänkta hyror. Det finns pengar, både i Bostaden och storföretag, avslutar Davis Kaza.
SST Umeå
Göteborg - Manifestation: Stoppa utvisning till Afghanistan
Manifestationen reser kravet att stoppa utvisningar till det krigsdrabbade Afghanistan.
Socialistiska Studenter stödjer initiativet och kommer att delta på manifestationen.
MANIFESTATION
Stoppa utvisningar till Afghanistan
Brunnsparken 25 mars 17.00
Arr: Rättvisepartiet Socialisterna
Afghanska Föreningen
Demonstration: stoppa utvisning till Afghanistan
60 personer hade tagit sig till Kållered för att stoppa utvisningarna. Men på plats får vi veta att flyktingarna hade hämtats 2 timmar tidigare än planerat. Anledningen är att vänsterpartiet hade lämnat in en demonstrationsansökan vilket lett till att polis viste om blockaden som skulle ske och hämtade flyktingarna i förväg.
Socialistiska Studenter protesterar mot detta rent ut sagt idiotiska agerande från vänsterpartiet. Ska man stoppa en utvisning kan man inte i förtid kontakta polisen det förtår ju alla utom vänsterpartiet tydligen.
Socialistiska Studenter tror inte att detta var ett medvetet sabotage av vänsterpartiet, men utan tvekan fick det negativa konsekvenser för de män som utvisas till krigets Afghanistan.
SST kräver:
Stoppa utvisningarna - återinför asylrätten
Sverige ut ur Afghanistan
Inget stöd till USAs krig
USA ut ur Irak
USA ut ur Irak
1000 personder demonstrerade i regnet mot imperialismens härjningar för makt och olja. "kamp mot krig och kapitalism - vägen framåt är socialism" var en av SST talkörer längs avenyn.
Den internationella organisation som SST tillhör, ISR - International Socialist Resistance har en lång historia av kamp mot krig och imperialism. Redan när kriget mot Afghanistan inleddes startade ISR "studenter mot krig" som samlade till skolstrejker i Tyskland, USA, England Irland osv. När Irakkriget inleddes hade dessa fått en motsvarighet på gymnasieskolorna med Elever mot krig. I sverige samlades 20 000 i skolstrejkerna.
Var med och bygg en antikrigsrörelse på univercitet och högskolor. Gå med i Socialistiska Studenter.
Ny asylrörelse startad i Göteborg.
I tisdags bildades ett nytt asylnätverk i Göteborg "Asylrörelsen 2008" med mål att spridas över hela landet med landsomfattande protester.
Kristofer Lundberg valdes till mötesordförande och lämnade ordet till Tofigh Mahammadi som förklarade att kampanjens syfte är att stoppa avvisningarna till Iran, Irak och Afghanistan och länder med liknande problem t.ex. Sudan.
På mötet bildades arbetsgrupper för att samordna arbetet och snabbt komma igång med utåtriktat arbete. Givet den allvarliga situationen för de utvisningshotade flyktingarna så bestämdes det att en landsomfattande protestdag skulle utlysas 10 maj. En grupp sattes att ansvara för den stora demonstrationen. En annan grupp fick också ansvara för de mindre manifestationer som planerades, bland annat gatuteater och filmvisning.
Socialistiska Studenter i Uddevalla åtog sig att försöka etablera ett samarbete med Sveriges folkhögskolor, som tidigare i våras deltog i en landsomfattande manifestation mot utvisningen av en afghansk folkhögskoleelev.
Deltog på mötet gjorde 13 representanter från bla Socialistiska Studenter, 4212 - erkänn väpnad konflikt i Irak och Afghanistan, Afghanska Flyktingars Förbund i Sverige, Elevkampanjen, Ingen Människa är Illegal, Irakiska Flyktingars Förbund i Göteborg, Iranska Flyktingars Riksorganisation, Nätverket Asyl, Rättvisepartiet Socialisterna, Vänsterpartiet.
Redan har flyktingar från Sudan meddelat att man vill ansluta sig till rörelsent.
Kim Holmstedt - SST Uddevalla
Patrik Berg - SST Ljungskile
Karlstad: 300 demonstrerade mot utvisning
På Ljungskile Folkhögskola utanför Uddevalla hade ett flertal elever samlats för att visa att solidaritet fortfarande är ett ord med stark innebörd för svenska ungdomar. En grupp ungdomar på skolan beslutade sig för att åka upp till Karlstad för att delta i den demonstration som skulle hållas till stöd för Ahad Alizada och alla de andra i hans situation.
Bland dem som åkte upp fanns tre medlemmar från Socialistiska Studenter i Uddevalla.
Väl på plats hade cirka 300 åhörare samlats och det hölls tal av utvisningshotade Juma Lomani, representanter från SSU, centerpartiet, Amnesty och Afghanska föreningen i Örebro. Ahad själv vågade inte delta av rädsla för polisen. Även Rättvisepartiet Socialisterna hade talare.
Undertecknad pratade med de ansvariga och kunde sedan gå upp och hålla ett kort och spontant anförande.
Ingen enskild händelse
Medan de övriga politiska talarna höll sig till fina men okonkreta ord uppmanade Rättvisepartiet Socialisterna och Socialistiska Studenter till kamp, till massprotester och demonstrationer.
Det gäller inte bara för Ahad Alizada, utan varje gång som någon riskerar att skickas tillbaka till krig och elände i ett land som de inte längre betraktar som sitt hem.
Patrik Berg
SST Ljungskile
Nya a-kassan slår hårt mot studenter
Regeringens attacker på a-kassan slår hårt mot studenter. Den nya regeringen vill avskaffa studerandevillkoret i arbetslöshetsförsäkringen. Resultatet blir att uppemot 40 000 nyutexaminerade studenter kan tvingas söka socialbidrag för att försörja sig efter avslutad utbildning.
Studerandevillkoret innebär att den som avslutat sin utbildning inom 10 månader och är anmäld arbetslös till offentlig arbetsförmedling har rätt till grundbeloppet i a-kassan, som är 320 kr/dag. 2005 var det 38 000 personer som fick a-kassa enligt studerandevillkoret.
Vad som ännu är oklart är om regeringen tänker ta bort ersättningen för dessa redan från årsskiftet, eller om det kommer att finnas någon form av övergångsregler.
Tvingas söka socialbidrag
- Avskaffandet av studerandevillkoret riskerar att öka den sociala snedrekryteringen till högskolan. Man kommer att bli mer beroende av ekonomiskt stöd från sina föräldrar under studietiden, säger Marie Bergqvist, ledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Umeå Studentkår. Barn till låginkomsttagare kommer i mindre utsträckning att våga söka sig till högskolan.
Nyutexaminerade studenter är en av de grupper som har svårast att få ett jobb idag.
En av fyra utan jobb
Idag kan man få ut a-kassa under sommarmånaderna om man avslutat sina studier, men sedan återupptar dem igen. Denna möjlighet vill regeringen ta bort.
- Lyckas man inte hitta något sommarjobb tvingas man nu söka socialbidrag eller läsa sommarkurser för att få ekonomin att gå ihop, säger Marie Bergqvist.
Dessutom höjs gränsen för hur mycket man måste ha jobbat för att ha rätt till a-kassa, till 80 timmar i månaden. Det innebär att man i princip måste jobba halvtid parallellt med studierna för att ha rätt till a-kassa. Om man klarar av den prestationen når man dock snabbt gränsen för hur mycket man får tjäna utöver studiemedlet - det s k fribeloppet - och riskerar att få studiemedlet sänkt.
Gemensam kamp
- Därför krävs det att studenter och löntagare tillsammans kämpar mot försämringarna i a-kassan, avslutar Marie Bergqvist.
Davis Kaza
SST Umeå
Frige fängslade studenter i Iran
Manifestationen för de fängslade studenterna i Iran samlade över 100 personer.
Bakgrunden är att över 30 studenter har gripits av den islamiska regimen efter studentdemonstrationerna den 16 azar (den 7 december).
Organisatörer var Arbetarnas Väg, Irans arbetarkommunistiska parti, Irans förenade arbetarkommunistiska parti, Irans kommunistiska parti i Kurdistan - Komala, Iransarbetarkommunistiska parti hekmatisterna och Rättvisepartiet Socialisterna.
Ett positivt inslag på manifestationen är att arbetarnas och studenternas kamp i Iran har enat den annars splittrade iranska vänstern.
För att på allvar utmana regimen borde ett initiativ tas om att enas runt ett gemensamt kampprogram och ett massarbetarparti som kan ena arbetarklassen, kvinno- och studentrörelsen.
Kim Holmstedt
SST Uddevalla
Regeringens budget ger färre studentbostäder
Studenter har under 90-talet tappat 40 procent av sin köpkraft. Främst är det boendekostnader som ökat vilket nu kommer att förvärra situationen än mer. Studenter är den mest betalningssvaga gruppen efter uteliggarna.
Det finns nu även en risk att många av de studentlägenheter som trots den nya budgeten byggs kommer att stå tomma då det blir svårt att hitta någon som har råd att bo i dem.
Inga nya hyresrätter
Sänkningen drabbar inte bara studentbostäder utan i stort sett alla i hyresrätt. Med den nya budgeten kommer hyran för en ny tvåa att öka från 4 700 kronor till 6 100 kronor i månaden.
Tidigare kunde den som bygger små billiga hyresrätter få ca 10 procent av byggkostnaden i form av investeringsstöd och investeringsstimulans, det är detta som högerregeringen tar bort vid årsskiftet.
Socialistiska Studenter menar att det nu behövs kamp för billiga och bra bostäder.
Annelie Brusved
SST Göteborg
Rätten att studera ? en allt tydligare klassfråga
På grund av studenternas svåra situation, som Offensiv tidigare skrivit om, visar undersökningar från fackförbundet SIF på att var fjärde student funderar på att hoppa av från sina studier på grund av ekonomiska problem.
Det är framförallt arbetarungdomar som tvingas sluta.
Det säger sig självt att de som tvingas hoppa av inte kommer från de övre klasskikten. När en genomsnittsstudent går back med 700-800 kronor varje månad, är det de som har föräldrar med starkt kapital som kan fortsätta. De som har föräldrar som har råd att backa upp dem har inga problem. Detta bidrar till en ökad klassbaserad snedfördelning bland studenter.
"En klen tröst"
Socialistiska Studenter menar att detta är långt ifrån tillräckligt. Dessutom bör du inte tvingas låna pengar för att studera, utan borde få lön för att utbilda dig då det är en investering för samhället.
Nya a-kassan svider
Studerandevillkoret, som innebar att studenter som inte fick jobb direkt efter examen hade rätt till a-kassa, tog högerregeringen bort. Har du rätt till a-kassa och börjar studera hade du tidigare rätt till a-kassa igen efter studierna, om du har avslutat dem inom sju år. Nu har överhoppningstidsgränsen kortats ned till fem år. Det är heller inte längre möjligt att få a-kassa under loven.
Det enda som kan vända utvecklingen är en aktiv kamp från studenter med stöd från arbetare och facket. Internationellt sett har studenterna lättare att "ta till gatan" - även studentstrejker och universitetsockupationer är vanligare. Studenter har i många länder (Chile, Frankrike och Grekland) varit drivande i kampen mot nyliberalism.
Kim Holmstedt
SST Uddevalla
